torsdag 9 juli 2015
Nä man hinner inte allt
onsdag 8 juli 2015
Vilken tur att jag inte renoverat om deras rum
fredag 3 juli 2015
Röntgade njurarna igår
torsdag 2 juli 2015
Stress,svett och tårar
måndag 29 juni 2015
Två svängar på akuten
söndag 21 juni 2015
En underbar helg
torsdag 18 juni 2015
Sjukastuga
lördag 13 juni 2015
Kan man beställa från half time?
fredag 12 juni 2015
Morsdag (såg nu att denna inte blivit publicerad när den skulle)
Få äga världen
måndag 8 juni 2015
Jag måste bara tipsa om detta
Jag tänkte iaf tipsa er om något jag hittat. Det heter Refunder och är ett företag som ger återbäring när du handlar från andra företag på nätet.
Kolla in det. http://www.refunder.se/bjud-in/556cbdc3a5144
lördag 30 maj 2015
Less is more
onsdag 27 maj 2015
Tretimmars sömn
Kl 1 då blev det lugnt och kl 4 då ringde min väckare, så då var det bara kliva upp och se glad ut.
Idag har jag varit till röntgen med min fot som jag skadade i Oktober förra året (man ska ju inte stressa har jag hört) Idag är jag riktigt dålig i den så nog har ju tejpningen funkat. Jag hoppas att de är snabba på att kontakta mig så vi kan bestämma vad man ska göra med foten för jag känner att detta inte är hållbart.
Nä om man skulle roa sig med att betala räkningarna och sedan skutta i säng kanske. Känner hur det bränner under ögonlocken.
måndag 25 maj 2015
Det var ju så nära
söndag 24 maj 2015
48 timmar går fort
lördag 23 maj 2015
Hur går det till när man söker till Mathjälpen?
Först skriver den sökande till oss och berättar att den inte får ekonomin att gå runt, och tro mig det är nog bland det svåraste som de gör.
Då skickar vi iväg ett formulär som de får svara på. I formuläret vill vi veta lite om familjesituation, inkomster, utgifter och varför de hamnat i denna situation (lite kortfattat) vi kollar även om de sökt hjälp genom någon annan och vilket personnummer de har. Så att vi vet att det är rätt person som söker.
Sen börjar jobbet för våra handläggare.
De läser igenom ansökan, kollar så att det stämmer att personen bor på adressen den sökt till, ställer lite följdfrågor om ekonomin och deras livssituation. Ibland behöver man ställa många frågor och ibland räcker det med några stycken.
Efter det googlar vi de sökande, kollar bloggar, facebook, det händer tom att handläggarna får ringa skatteverket för att få vissa uppgifter bekräftade.
Bedömer de sedan att familjen har det så tufft att de behöver få ett ärende hos oss; så skriver de ihop en ansökan och lägger ut på Mathjälpens sida.
Det är då vi hoppas på stor spridning av inlägget. För ju fler som gillar, delar och taggar kompisar i inlägget desto snabbare brukar vi kunna få in givare till familjen.
När givaren ser inlägget så skriver den till Mathjälpen och berättar vad den kan hjälpa till med och för vilken summa (på ett ungefär.) Det är för att administratörerna som sitter på givarsidan ska kunna se när familjen fått så det klarar sig i några dagar.
Givarna ger allt från leksaker, till kläder, mat, tvätt/sköljmedel, hygienartiklar, presenter ja till och med pellets har vi lyckats förmedla.
Alla ger efter sin förmåga och direkt till familjen. Det kan vara allt från ett presentkort på 100kr som de skickar med posten till som sagt var pellets.
När administratörerna på givarsidan ser att familjen fått in nog med givare så att de klarar några dagar så stänger de ärendet. Många gånger stänger de ärendet innan all hjälp har hunnit fram och det är för att handläggarna på sök snabbare ska kunna få ut nya ärenden. Vi försöker hålla 10-15 ärenden på väggen samtidigt så att det ska vara lättare för givarna att se vad som behövs.
Så nu vet ni hur det går till när man söker hos oss, och vill du själv bli givare men inte alltid har möjlighet att kolla vilka ärenden som är aktiva så får du hemskt gärna anmäla dig till vårt givarregister. Klicka här för att anmäla dig till givarregistret
fredag 22 maj 2015
Vabbar
onsdag 20 maj 2015
Jag vet inte om det är Gud eller mamma jag ska tacka
måndag 18 maj 2015
söndag 17 maj 2015
En höna
lördag 16 maj 2015
God morgon
tisdag 12 maj 2015
3 av 10
måndag 11 maj 2015
Sallys nya säng
lördag 9 maj 2015
Vittne till en trafikolycka
Jag är nämligen barnledig i helgen vilket jag verkligen behöver efter en fullspäckad vecka med utvecklingssamtal, kvälljobb, skohandling och sjukgymnast på schemat utöver det vanliga som jobb, matlagning, handling, läxläsning, bus och städning.
Sitter där i bilen, solen skiner och musiken på max i bilen och känner att detta kommer bli en bra kväll. Ser hur bussen stannar och släpper av två pojkar vi blir en liten bilkö efter bussen och jag ser hur den ena killen kollar åt vårt håll och sedan springer över vägen.
Jag hinner tänka "Jävla unge vad gör du" sen smäller det. Pojken blir träffad av en mötande bil han gör en volt upp i luften skorna flyger av den ena så långt att den smäller in i min vindruta sen kanar han ner över huven på bilen och hamnar på gatan.
Där slår autopiloten in på mig. In med parkeringen på bilen (kör automat) på med varningsblinkersen. Upp med telefonen för att ringa 112. Hör hur en skriker ring 112 och får ögonkontakt med ett annat vittne och säger ring du.
Pojken står redan upp och det står en bänk vid busshållplatsen så vi för honom dit och han sätter sig ner.
Jag sitter och försöker prata med honom medan jag söker skador på honom. Håller om honom hårt med ena armen och håller i hans hand. Ser att han blöder från huvudet men det är inget köttsår. Knäna blöder, han blöder lite i ansiktet och om händerna men verkar förvånansvärt hel.
Jag ser att de som körde på honom är en familj som jag vet vem det är och som själva nyligen varit med om en väldigt tragisk olycka. Så jag känner bara det är inte sant?! Världen får inte vara så grym. Visst det finns inte rätt människor som ska vara med om detta men inte dem!!!
Iaf så sitter jag och försöker lugna pojken, ber honom ringa sin mamma som bor flera mil bort. Jag visste först inte om han eller jag skulle prata men kände att det kanske skulle kännas lugnare för henne om han pratade.
Efter en evighet kom först räddningstjänsten, sen ambulansen och till sist polisen. Ja för att inte tala om alla nyfikna människor som var tvungen komma ut ur sina hus för att stirra.
När jag pratade med ambulanspersonalen för att beskriva hur allt gick till så bryter kvinnan som åkte i bilen ihop och jag kände själv hur tårarna brände bakom ögonlocken men kände att det var inte läge för att bryta ihop inte nu, inte än.
Så när pojken och hans kompis åkte iväg med bilen så satte jag mig med mannen och kvinnan som körde bilen. Jag strök dem över ryggen höll dem i handen, pratade, tröstade och försökte få dem att tänka på andra saker. Såg till att de ringde efter någon som kunde hämta dem då jag ansåg att de inte skulle köra själv.
Fick även uppbackning av polisen i detta.
När jag lämnat mina vittnesuppgifter till polisen så åkte de iväg och jag stannade kvar tills jag såg att paret kommit sig iväg med deras vänner. Jag satte mig i bilen och körde de sista 300 meterna hem.
När bilen stannade på gården så bröt jag ihop. Jag grät och grät. Ringde efter Emma som inte svarade, ringde till mamma och bara grät. Lyckades få ur mig allt som hänt efter samtalet med mamma blev jag sittande i bilen och stirrade framför mig i över en timma.
Då kom Emma, hade hon inte kommit så hade jag nog suttit där hela natten då jag inte fann någon styrka i att kliv ut.
Innan Emma åkte hem så hade jag fått veta att pojken som är i 15 års åldern har klarat sig förvånansvärt bra. Inga större skador hade han dragit på sig, vilket känns som en enorm lättnad.
Huvudvärken kom som ett brev på posten när chocken började släppa och det slutade med att jag vid 24 tiden somnade sittande i soffan, fick mig i säng vid 2 tiden men har inte sovit gott inatt.
Livet är skört. Så ta hand om varandra. Själv skulle jag just nu bara vilja ha alla mina barn här i soffan så att jag kunde krama om dem och berätta hur mycket jag älskar dem.
Men det får jag göra imorgon.
söndag 3 maj 2015
Lekparken
Odense
Efter att de svalnat så fick Maja röra ihop en glasyr och sen kommer det roliga. Att göra munkarna lite snygga. Chokladen kommer från Odense.
onsdag 29 april 2015
Sjukgymnasten
Jag var ju till sjukgymnasten igår och det verkar som att lilltån är bruten sen om det blev när jag trampade snett eller när jag drog en spånskiva i tån veckorna innan låter jag vara osagt.
Han tejpade då min fot då jag förmodligen slitit ut en sena eller liknande som går längst efter vaden och in under foten.
Men Hej är man född som en vandrande olycksfågel så är man.
tisdag 28 april 2015
Gruvar mig lite
Jag trampade ju snett på jobbet i Oktober och blev liggande i soffan hela helgen.
Min fot var allt annat än vacker. Den skiftade i allt från hudfärg till svart.
Men man åker ju inte frivilligt till akuten tillsammans med fem barn.
När svullnaden väl började gå ner så stack det upp en liten knöl på foten. Den knölen tryckte jag bort. Rätt eller fel det vet jag inte.
Nu när jag har mina gymnastikskor som har en upphöjning för hålfoten så har jag upptäckt hur ont jag har i foten, lilltån kan jag inte ens röra.
Så idag ska jag till sjukgymnasten för att kolla upp min fot.
lördag 25 april 2015
Barnledig
Alla dessa frågor och allt mammaropande kan göra en mer eller mindre galen.
Hade tänkt följa med Emma och Daniel på äventyr i Haparanda men jag kände under veckan att när barnen åker iväg i helgen så ska jag låsa in mig i huset sitta på golvet, gungandes fram och tillbaka och stirra tomt framför mig.
Så åkte barnen idag och första timmen njöt jag sittandes i soffan, eller ja första 45minuterna sen började rastlösheten komma krypande :p så jag började städa, var iväg på återvinnengen med lite kartonger, handlade, körde hem vände på gården och stack till Drängsmark.
Sen blev jag sittande där till typ 23. Kändes skönt att få prata med lite "vuxna" ;)
Men nu har jag fyllt det behovet så nu skulle barnen mer än gärna få komma hem igen haha helt sjukt hur man funkar egentligen.
onsdag 22 april 2015
Det går åt rätt håll
måndag 20 april 2015
Njurstenen gör sig påmind
lördag 18 april 2015
När detta är över
När barnen blivit friska från sina koppor så skulle jag vilja åka ut i skogen, bo i en stuga utan el och det enda ljud jag vill höra är elden som sprakar.
Tänk om man haft tillgång till stugan vägen västerut (en stuga vi var i när jag var liten ) där hade jag velat vara just nu.
Snacka om balsam för själen.
Barnen är då tappra även om jag hört ordet mamma lite för många gånger :p
Nästan ikapp
torsdag 16 april 2015
Fy vad man känner sig otillräcklig
Att vara självstående med fembarn och tre ligger (läs klänger) i vattkoppor då inte bara känner man sig otillräcklig då ÄR man otillräcklig.
Maja var tvungen missa sin innebandyavslutning igår för det var mamma barnmatch men det kunde vi inte åka på eftersom Sixten har vattkoppor.
Inatt så vaknade Sally med feber och sen även Kajsa. Nu har det börjat dyka upp koppor på deras kroppar också.
Senaste dagarna även om idag har varit värst, så har alla tre slagits om vem som kan vara mest i min famn. Tre som slåss om utrymmet och tre som gråter då ingen vill dela med sig av mamma.
Hemmet förfaller för man hinner inget (och nu tänker ni säkert men sitt inte här och gnäll gå och städa) jo jag ska. Men när man sen kl 6 haft tre stycken som antingen bytt av varandra eller alla på en gång klängt på en så är det ganska skönt när två ligger i sina sängar och en sitter på toan. Så då får man sätta sig ner och andas i några minuter.
Snart är lugnet över ska gå och renbädda åt Kajsa som spillt saft på sitt täcke (så går det när man ska vara snäll med det febriga barnet och blanda lite saft till henne) sen ska jag hugga tag i diskberget som vuxit sig större under veckan.
Jaja jag får stå och drömma om min äggkläckare som jag beställt snart har vi förhoppningsvis små kycklingar som med tiden ska ska växa upp till hönor och lägga blå/turkosa ägg =)
onsdag 15 april 2015
Virus eller vattkoppor
Jag blir tokig!
Ena stunden är jag säker på att det är virus och nästa stund är jag säker på vattkoppor.
De kliar en del men han har inte en prick på magen där kopporna ska komma först.