Det är ju bara så svårt att få dygnets timmar att räcka till. Innan jag plockat fram rena kläder till de minsta, packat i ordning väskorna med ytterkläder och extrakläder till dagis så var ju klocka likförbaskat 22:30
Innan jag kommit mig i säng var hon närmare 23, vilket i sig är ett framsteg då klockan tidigare varit 1-2 på natten innan jag lagt mig.
Fast då kom tvillingarna, ja mest Sixten på att de skulle ha ett gnällmaraton mellan 1 och 3.
Det är ju tur att han inte skriker och har sig, men han ropade jag vet inte hur många gånger. Så då måste man gå dit, bädda om och stryka lite på honom. Sen hinner man bara lägga sig i sängen och känna den sär härliga känslan som infinner sig just innan man somnar, då ropar han igen. *suck*
Man ser hur klockan blir mer och mer och man vet att väckaren ringer 5:30
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar