Förskolemonster (alla förskolor har ett)

Alla förskolor har ett monster, ni vet det där barnet som skriker vid lämning och som inte lyssnar och ska trilskas när föräldrarna försöker få på dem kläderna så att de kan åka iväg till jobbet, skolan eller vart de nu ska.
Visst alla barn är inte små glada änglar varje gång föräldrarna lämnar dem, men förskolemonstret är det barnet som är glad en procent av gångerna och arg övriga 99%

Tyvärr så är jag mamma till ett förskolemonster . Man kan inte muta, hota, lirka, försöka tjollra bort eller liknande utan hon är arg. Handskarna sitter fel, mössan är fel overallen är fel, galonisarna är fel, regnjackan är fel (Vi har NOVEMBER ge mej en break och 2 meter snö så jag slipper trycka ner ett barn i galonisar som blir 5 nummer för små för att hon har en overall under och större kan jag inte köpa då hon ska ha dem så hårt spända att de skär in där solen aldrig skiner och det går inte med förstora galonisar)

Hon ger sig inte, ibland blir hon nästan okontaktbar i sin ilska. Fast vad ska man göra, kläderna måste hon ju ha på sig.

Man ser hur de andra föräldrarna kommer och lämnar sina små solstrålar som bara tar på sig galonkläderna utan protest och går ut i regnet. Det är då man har lust att lägga krokben på föräldrarna när de går ut så att de ska få se att världen är inte så rosa och fluffig.

Nu tänker ni att det är så synd om henne och hon har säkert så långa jobbiga dagar, visst ibland har hon långa och jobbiga dagar för jag måste ju arbeta så jag kan sätta mat på bordet, men nu är det ju så att Kajsa har ganska lite tid på förskolan och har haft lite tid ända sedan tvillingarna föddes.

Hon har oftast inte ens varit sina 15 timmar som hon har rätt till, för jag tycker att är jag hemma kan hon också få vara hemma. Förra veckan gick hon på Måndagen för då var jag med Sally hos två olika läkare och sedan utvecklingssamtal med Maja. Sen fick Kajsa vara ledig resten av veckan för att Sixten och Sally blev sjuka och låg hemma i feber och hosta.

Jobbar jag mycket en vecka så försöker jag kompensera det med långhelg och liknande saker, så detta är INTE pgr av för mycket förskoletid.

Jag tycker inte om att skiljas som ovänner utan vill lämna ett barn som är glad för dagen blir så mycket bättre för oss båda, ändå får jag allt som oftast lämna ett barn som är blöt i svett och jätte arg.

Så till alla föräldrar där ute som har ett förskolemonster jag vill bara ge er en kram och en klapp på axeln, ni är bäst för jag vet hur tufft ni har det!