Sjukgymnasten

Jag var ju till sjukgymnasten igår och det verkar som att lilltån är bruten sen om det blev när jag trampade snett eller när jag drog en spånskiva i tån veckorna innan låter jag vara osagt.

Han tejpade då min fot då jag förmodligen slitit ut en sena eller liknande som går  längst efter vaden och in under foten.

Men Hej är man född som en vandrande olycksfågel så är man.

Gruvar mig lite

Jag trampade ju snett på jobbet i Oktober och blev liggande i soffan hela helgen.
Min fot var allt annat än vacker. Den skiftade i allt från hudfärg till svart.

Men man åker ju inte frivilligt till akuten tillsammans med fem barn.

När svullnaden väl började gå ner så stack det upp en liten knöl på foten. Den knölen tryckte jag bort. Rätt eller fel det vet jag inte.

Nu när jag har mina gymnastikskor som har en upphöjning för hålfoten så har jag upptäckt hur ont jag har i foten, lilltån kan jag inte ens röra.

Så idag ska jag till sjukgymnasten för att kolla upp min fot.

Barnledig

Det är sällan jag känner att jag behöver lite barnfri-tid men när man suttit mer eller mindre inlåst i nästan 2 veckor och de enda man träffats och umgåtts med är barnen ja då behöver man ett litet break.

Alla dessa frågor och allt mammaropande kan göra en mer eller mindre galen.

Hade tänkt följa med Emma och Daniel på äventyr i Haparanda men jag kände under veckan att när barnen åker iväg i helgen så ska jag låsa in mig i huset sitta på golvet, gungandes fram och tillbaka och stirra tomt framför mig.

Så åkte barnen idag och första timmen njöt jag sittandes i soffan, eller ja första 45minuterna sen började rastlösheten komma krypande :p så jag började städa, var iväg på återvinnengen med lite kartonger, handlade, körde hem vände på gården och stack till Drängsmark.

Sen blev jag sittande där till typ 23. Kändes skönt att få prata med lite "vuxna" ;)

Men nu har jag fyllt det behovet så nu skulle barnen mer än gärna få komma hem igen haha helt sjukt hur man funkar egentligen.

Det går åt rätt håll

Just innan vattkopporna och de första dagarna när de bröt ut så har ingen av barnen varit så matfriska. Idag klämde Sixten och Sally  4 fullstora hårdbrödmackor och varsit glas med smoothie till frukost. Jag tror det börjar vända nu.

Sally är då så duktig och är helt blöjfri på dagarna (hon har en på natten men den är alltid torr på morgonen) ibland ropar hon på natten och behöver kissa, men oftast klarar hon hela natten. 

Så nu börjar det bli dags för Sixten att kasta blöjan också kan jag tycka, 

han verkar dock ha en helt annan åsikt.

Vi håller på att äta ur våran frys, har ju beställt en köttlåda från bönderna här runt oss så vi var tvungen tömma frysen på lite mat då den var proppfull.

Idag blev det ugnenstekt lax med ekologisk couscous. Laxen blev rent äckligtperfekt. Jätte saftig och perfektkryddad.

Efter middagen fick vi besök han hade dessutom med sig glass till barnens förtjusning :)

Nä nu är John Blund ;) här och försöker få mig i säng haha är väl bäst att lyda honom.

Godnatt

Njurstenen gör sig påmind

För lite mer än ett år sedan så mättes stenen til 4mm. Det låter kanske inte så stort men med tanke på vart den är och det lilla rör den ska ut igenom, ja ni kan nig tänka er själv. 

Gjorde iaf en "drink" av en massa vatten, färsk ingefära och citron. *älskar verkligen blendern jag köpte*

Imorgon ska det shoppas en massa härligheter som vi kan köra i den, tom Maja har börjar få i sig massa frukt och bär ;)

När detta är över

När barnen blivit friska från sina koppor så skulle jag vilja åka ut i skogen, bo i en stuga utan el och det enda ljud jag vill höra är elden som sprakar.

Tänk om man haft tillgång till stugan vägen västerut  (en stuga vi var i när jag var liten ) där hade jag velat vara just nu.

Snacka om balsam för själen.

Barnen är då tappra även om jag hört ordet mamma lite för många gånger :p

Köpte en sådan här så vi kan mixa lite goda fruktdrinkar och ladda med lite energi.

Nästan ikapp

Nu är det bara lite små plock och sedan dammsuga igenom allt igen och torka golven sen ör städningen nollad igen :p

Mina små prickikorvar sover då iaf, det som gör mig fundersam är att Kajsa bara har 12 prickar. Det känns för lindrigt för att vara vi. Sen har inget av barnen koppor på magen, så som man tydligen "ska" ha.

Jag är fortfarande fundersam om det är vattkoppor de har eller om det är något annat. Fast vad det annars skulle kunna vara vet jag inte.

Sjukt störande

Fy vad man känner sig otillräcklig

Att känna sig otillräcklig gör varje förälder någon gång, men det finns olika skalor på det.

Att vara självstående med fembarn och tre ligger (läs klänger) i vattkoppor då inte bara känner man sig otillräcklig då ÄR man otillräcklig.

Maja var tvungen missa sin innebandyavslutning igår för det var mamma barnmatch men det kunde vi inte åka på eftersom Sixten har vattkoppor.

Inatt så vaknade Sally med feber och sen även Kajsa. Nu har det börjat dyka upp koppor på deras kroppar också.

Senaste dagarna även om idag har varit värst, så har alla tre slagits om vem som kan vara mest i min famn. Tre som slåss om utrymmet och tre som gråter då ingen vill dela med sig av mamma.

Hemmet förfaller för man hinner inget (och nu tänker ni säkert men sitt inte här och gnäll gå och städa) jo jag ska. Men när man sen kl 6 haft tre stycken som antingen bytt av varandra eller alla på en gång klängt på en så är det ganska skönt när två ligger i sina sängar och en sitter på toan. Så då får man sätta sig ner och andas i några minuter.

Snart är lugnet över ska gå och renbädda åt Kajsa som spillt saft på sitt täcke (så går det när man ska vara snäll med det febriga barnet och blanda lite saft till henne) sen ska jag hugga tag i diskberget som vuxit sig större under veckan.

Jaja jag får stå och drömma om min äggkläckare som jag beställt snart har vi förhoppningsvis små kycklingar som med tiden ska ska växa upp till hönor och lägga blå/turkosa ägg =)

Virus eller vattkoppor

Jag blir tokig!

Ena stunden är jag säker på att det är virus och nästa stund är jag säker på vattkoppor.

De kliar en del men han har inte en prick på magen där kopporna ska komma först.

Undra vart han tänkt att jag ska sova.

Förstå vad underbart att få vara så här liten och äga hela världen!

Tre timmar på akuten

Ja nu när jag börjar tänka på det så blev det nog närmare fyra timmar.

Sallys feber och täthet vägrar ge sig så i Söndags fick vi kasta in handduken och åka till akuten för att inhalera. 
Första timmen på akuten så viskade hon bara och rörde sig dom en liten skugga i väntrummet, men sen gick det över p

Fattar inte varför inte hostan och febern ger sig.

Var nyss in och plockade upp henne ur sängen då hon hostar så hon nästan kräks.

Långfredag

I Fredags passade vi på att storstäda och möblera om hos hönsen. 

Nu har de även fått sig ett bad inne i hönshuset.

De har varit lite snåla med äggen senaste tiden vilket har gjort att vi fått en äggfri påsk tyvärr.

I kylen har vi ett ägg och ägget vi fick igår bar Kajsa in, sen halkade hon inne och ramlade.

Sen passade vi på att elda lite skräp

Maja och Sixten gjorde en Olof

Sixten försökte även få hönsen att spela fotboll med honom

Dock utan framgång. 

Ikväll (lördag) så har jag och barnensett Sune i Fjällen. Sally har fortfarande feber och ikväll steg den till 40.2 grader. Tycker det borde vända nu.

Vi tar tonåringen före barnet med andnöd.

Hela förra helgen hade jag ångest för att jag skulle öppna på jobbet. Öppning = väckarklockan ringer kl 4. Det i sig är ju inte hela världen, men eftersom vi dessutom ställde om till sommartid på Söndagen så blir det svårare att somna i tid på kvällen och när väckarklockan ringer är den ju egentligen 3 eftersom man inte hunnit ställa om sig.

Jag höll på att somna så hör jag ett ljud från tvillingarnas rum, det lät nästan som att någon spydde. Jag gick upp och kollade men det var lugnt. Hann bara somna i princip så vaknar Sally med världens kruppanfall. Hon har så jobbigt att andas att hon får panik och gråter vilket gör att hon får ännu svårare att andas.

Hon lyckades väcka Sixten med sitt panikskrik så han började gråta. Jag sprang och hämtade inhalatorn och inhalerade henne i hopp om att det skulle hjälpa, samtidigt så tröstade jag Sixten och fick han att lägga sig och somna om. Virade in Sally i mitt täcke och drog på henne en mössa och öppnade fönstret och satte henne på fönsterbrädan så fick hon sitta tills det lugnat ner sig lite, då ringer jag och väcker hennes pappa för jag tänkte att han får åka in med henne så slipper jag lämna alla barnen hemma.

Men jag inser att Sally är för risig så det tar för lång tid om han ska komma hit och sedan åka in med henne. Jag springer upp och väcker Maja och försöker så lugnt jag bara kan förklara att jag måste med Sally på akuten. Sally somnar i min säng av utmattning och andningen fortsätter att vara lika ansträngd. På med kläder på mig och overall, mössa och skor på Sally.

Går snabbt igenom allt med Maja så att hon ska veta vad hon ska göra om Sixten vaknar eller liknande.

Ut i bilen och då kräksnöar det. In med Sally i bilen och iväg.

Körandes på en moddig E4a med ett snöfall som gjorde att jag inte ens kunde ha på helljuset körde jag med en hand på ratten och för säkerhetskull två fingrar på Sallys hals så jag kände puls och andning. Man känner sig rätt liten som människa sådana gånger.

När vi kom till akuten så är det ju som vanligt här i Skellefteå. Vi var två som kom samtidigt en tonårstjej som kissade blod och Sally med andnöd. De fixar med tjejen som kissar blod först.

In på toa med henne och visa vart muggarna finns och att hon ska hälla kisset i ett provrör bla bla bla. Tur hon var kissnödig annars hade Sally fått vänta ännu längre.

Helt allvarligt om man öppnar dörren till akuten och där står en pappa med sin tonårsdotter som står på egna ben, har bra färg i ansiktet (även om hon var lite tröttblek) hon blöder inte, hon gråter inte osv. Sen står det en mamma med en tvååring i famnen som har jobbigt att andas. Vem väljer man?!

Jag har sagt det förr och jag säger det igen. Lägg ner lasarettet och gör en vårdcentral av den. AMATÖRER!

Sköterskan vi fick lyssnade inte ens på Sally med stetoskop. Hon räknade andetag och kollade saturationen sen frågade hon mig vad jag ville att hon skulle få.

Så hon fick kortison tabletter och efter 30 min var hon in och frågade om jag tyckte det blivit bra, det hade det inte men bättre. Så jag fick bestämma att vi skulle vänta en stund till. Då lyckade jag hitta ett stetoskop så jag lyssnade på Sallys lungor. Det är ju tur att man hört dem både friska och sjuka så jag visste på ett ungefär vad jag skulle lyssna efter, även om jag inte hör lika bra som en som är utbildad.

Efter ytterligare 30 minuter valde jag att vi skulle åka hem för då insåg både jag och Sally att här blir hon inte hjälpt. Så hon gick och hämtade sin mössa och sa hem! Så vi åkte hem. kl 2 var jag i säng igen och då sov jag med Sally i sängen, Klockan 4 ringde väckarklockan så då var det bara kliva upp och göra sig klar för arbete.

Underbara värld.