När barnen får falskkrupp så är jag den som sitter ute på bron på natten och halvsover med dem i famnen.
Ibland har jag tagit beslutet att åka in och får då alltid höra att jag är så lugn.
Vi har ju gjort det så många gånger förr.
Maja har fått konstiga "blåmärken" på kroppen. Den första kom på insidan av överarmen och såg ut som ett stort sugmärke. Så jag skällde lite på henne och undrade vad hon gjort.
Hon visste inte vad som hänt.
Två veckor senare dyker det upp en på foten och efter ungefär 2-3 veckor en till på armen. Jag ber henne gå till skolsköterskan så hon kan kolla upp det.
Får hem en lapp där det står att det är Petekier, som hon har bör kollas upp snarast.
Fick lappen på Tisdagskväll och vad gör man? Jo man Googlar.
Det första ordet som kommer upp är Cancer, sen en massa saker om Leukemi.
Jag känner hur tårarna bränner under ögonlocken men måste försöka bita ihop så inte Maja ser.
Tur nog var jag förkyld med rinnig näsa och blanka ögon.
Dagen efter ringer jag till Hälsocentralen och vi får en tid två timmar senare.
Väl där så kollar första sköterskan på Majas blåmärken men säger inte så mycket utan hämtar en annan som kollar och även hon är förtegen.
De bestämmer att prover ska tas så vi får gå till provtagningen.
Sen började väntan.
Förvisso "bara" sen i Onsdags, men den väntan är lång när man är orolig.
Svaren kom idag och hon är helt frisk, dry går det inte att hålla tillbaka glädjetårarna.
Märkena hade de däremot ingen förklaring till utan det kunde bero på hormoner.
Vad det än är så är det inget farligt och det räcker för mig just nu iaf!
Älskade unge vad du ska till och skrämmas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar